Har du tänkt på mig inatt mamma?

Avstickare

Vi smet iväg till Ella. En stad dit vi tänkt åka tåg för de omtalade vyerna. Men det visade sig att det var lättare sagt än gjort och vi fick inte tag på biljetter av mystiska anledningar. Vi åkte bil. Hur som helst hann vi övernatta på ett ställe med fantastisk utsikt, knata lite i de vackra bergen och passera en nationalpark - Horton plains - på vägen hem med helt annorlunda natur än övriga landet. Ungarna halvkutade 5 km till "worlds edge" under tiden de blev nypta i kinderna och dragna i håret av fnissande skolflickor på klassresa. Lilla blond-Ebbe börjar bli trött på't. Nu är vi åter "hemma", i dessa tider ett mycket förvirrat begrepp.

Nuwara Eliyah

Vi är uppe i bergstrakterna. Halvsvettigt på dagen och svensk sommar på kvällen. Rätt skönt :)

Vi bor på Fridsro, center for child development. Ett arbete som här jobbar med bl.a. daycarecenter och har mycket odling med arbete till folk intill. Vi har varit med lite och ska förhöra oss mer. Hittills har vi haft morgonlöpning bland teodlingarna, spelat fotboll med barnen, Ebbe har fått en lokal bästis. Vi har åkt båt på stans sjö och provat stans mest livsfarliga karusell. Osv. Känns roligt och värdefullt att vara här, på andra sätt än i Unakuruwa (vårt senaste tillhåll).

Ompackning

Vi är på väg vidare. Imorgon drar vi lite mer norrut och hamnar på högre höjd i Nuwara eliyah, så vi hoppas på lite mer sommarvärme á la Sverige. 20-25 på dan, 10-15 på natten sägs det. Låter skönt.

Att packa om är ju både ock. Egentligen inte alls kul men med lite "hjälp" så kan det ju vara rentav underhållande. Rosa har ett våldsamt tempo att packa ur efter att jag två sekunder tidigare packat i. Så det kan väl ta en stund detta...

"Surf"

Alltså, det kräver ett par citationstecken för mer än så kan vi nog inte berömma oss varken jag eller David. Vi har i alla fall fått varsin chans att utforska våra surfarskills med hjälp av vår gode vän Thilak som även serverar oss mat varje dag och underhåller våra små. 

Jag klev upp ur vågorna med en rejäl sjösjuka och spydde lite diskret innan jag yrade vidare bort till övriga familjen. Men jag fick mycket beröm av den amerikanska turistpubliken för min framgång och det tänker jag ta fasta på! David var ihärdig och tränade dubbla pass så med lite mer tid och paddelmuskler så kan det bli bra det här 😜

Svett

Här sitter vi två svettiga i en skinnsoffa. Fräscht tänker du, men man vänjer sig. Hur vore det om vi satt i en tygsoffa som ingen orkade ta av tyget och tvätta?! Duschar gör vi flera gånger om dan och våra barn kommer nog duscha fler gånger under de här två månaderna än vad de gjort under hela sina liv. Svensk sommar tänker man då. Inte så dumt, inte så fuktigt, lagom. 

Men om det inte vore så hysteriskt allt. Omåttligt varmt, omåttligt mycket tutande bilar, omåttligt mycket lukter, omåttligt mycket färger, omåttligt starkt, omåttligt mycket stirrande ögon. Då vore det ju inte så utmanande och sinnesrubbande som ändå är rätt nyttigt för den lagoma tillvaron våra barn "utsätts" för till vardags. Det blir så omåttligt spännande allting. Så svett får stå för nåt bra denna fuktiga kväll i skinnsoffan.

(Bild ovan, omåttligt svettigt och skönt)

Buddha och hans vänner

Vi gillar religionsfrihet och samtalet i frågan gick varmt under tuktukresan till templet som byggdes i berget 200 före Kristus. Margit undrade vad religionerna stod för, varför, varför folk tror det ena och det andra eller inte alls. Bra prat, bra reflekterat av 6,5-åringen. Bra grund för egna beslut. För övrigt var jag ändå tydlig mot Buddha bär han fick sina Lotusblommor att han fick dom för att jag var hövlig men att jag tror på Jesus Kriatua och ingen annan. Ibland får man ju vara tydlig också...

Sri lanka - rivstart

Tre barn med två föräldrar i hasorna har begett sig till varmare land (minst sagt). Två månader på Sri lanka ligger framför och vi har gått ut starkt med 3 magsjuka av 5 möjliga. Vi befinner oss på dag 4 av... 58... cirka.  

Det börjar naturligtvis inte med en pina colada vid vågskvalpet i nyspolad kropp, utan barn som har svårt att ställa om tid i kroppen, några brända kroppsfläckar, en ac som pajar mitt i natten och så inledande beskrivning som pågår fortfarandlfe. Inte alls särskilt festligt med småttingar som kräks i främmande land. Men modern är fortfarande ammandes och vi tror det är på bättringsväg.

Mycket roligt händer också och vi har redan kastats mellan mötet med fattigdomen vs glädjen över pool och pommes frites. Livet är komplicerat och det är väl en av se saker vi också vill att våra barn får en chans att fundera över. 

Hastiga inlägg kanske det blir här framöver, men en minnesbild för oss och lite delgivning för er närmast! Kram så länge