Pulkapulkapulka

Det är en härlig vinter! David envisas med att Margit ska ut och leka varje dag.
I veckan var jag ledig en förmiddag och vi pulkade tillsammans. Vackert, roligt, svinkallt!

Barnvälsignelse

Margit har varit med på sin bästa kompis barnvälsignelse idag. "Sis" är den första hon frågar efter när hon vaknar och den sista hon lyssnar efter när hon somnar (De bor i samma hus de där två). Hela församlingen Mötesplatsen bad för lilla Sigrid och två bebisar till med deras familjer. Även om Margit inte ber riktigt som vi vuxna tänker att man ska göra.



Jesus sa att vi ska hålla barnen högt och att de är våra föredömen - obsobs! På våra gudstjänster märks det att det är barn där. De låter en del. Och det är rätt svårt att sitta stilla. Barn är ärliga, visar vad det tänker och känner. Deras tro är självklar och de förväntar sig svar på bön. Finns mycket bakom Jesus ord.



Vi överlämnade barnen i Guds hand men påminde också oss själva om att vi ska bygga en miljö som gör det lätt för de där små att tro! Vi bad att de här barnens framtid ska få fyllas med mycket av Guds närhet och att de ska upptäcka allt vad det innebär!

Dansa, pyssla och baka

Vi pysslade ikväll. Men Margit ville mest dansa, som alltid - hon fick med sig David och Karin i alla fall...




Ett förkläde producerades till Margit under kvällen av en gammal vaxduk.



Och Margit testade den med lite pepparkaksbak!

Med familjen

I samband med begravningen var vi nere nere hos både Margits farmor och farfar och mormor och morfar. Vilken förmån att ha en sån familj när man sörjer en kär vän och farmor - Margits gammelfarmor.
Margit jagade katten, åkte traktor och tittade på kossorna hos farmor och farfar. Och firade första advent hos mormor och morfar.

Ett långt liv tillsammans

Margits gammelfarmor, min lilla farmor, har flyttat hem. Inte gått bort som vi ofta säger. Hon har gått hem till sin mästare Jesus. Det är ett hopp som är stort och som hon bar på hela livet!



Min farmor och farfar delade livet tillsammans i 60 år med allt vad det innebar. De förlorade båda sina barn med tre års mellanrum när de var 31 respektive 27. Livet har inte varit enkelt för dom. Men min farmor har levt med önskan att deras berättelse ska få ge någon annan hopp. Hon har levt för att vara generös och ge till människor omkring henne. Farmor och jag har knatat på torget, pratat i telefon och suttit och fnissat ihop så farmor sprutat kaffe över hela bordet. Nu fnissar hon nog i himlen, kanske tillsammans med sina två barn. Tack gode Gud för hoppet om en fortsättning!

I kakburken...

I smyg är hon där minsann.

Vardag i Förlunda

En vintrig dag hemma med Margit kan det se ut så här



Det börjar bra, Margit och Sigrid "hänger".
Tills Margit puttar Sigrid och hon börjar gråta... eller Margit tröttnar på att bygga snögubbe innan hon och pappa kommit halvvägs...



Margit och pappa tittar mycket på fåglar



...eller knatar runt i skogen och tittar på ekorrar och annat trevligt.



Tur att det är David som är hemma. Han står nämligen för familjens tålamod...

Margits kusiner

Margit har hälsat på sina kusiner Hugo och Ruth i Alingsås. Det var roligt, men om vi ska vara ärliga så var det också lite svårt att hantera att man inte fick ha alla leksakerna själv...




Sen var kusin Elsa förbi hos oss och sov över tillsammans med sina föräldrar på vägen upp till Örnsköldsvik där de bor. Mysigt!